jag har väldigt långa vägar kvar i det som antagligen är mitt största problem har jag upptäckt, igen. hur mycket jag än försöker jobba med det så är jag tillbaka på ruta ett sen. eller ja kanske ruta två-tre, men. jag fortsätter trucka upp samma spår men vips så kommer karusellen igång igen och jag ser nattsvart på framtiden och alla skyddsbarriärer jag försöker avveckla säger mitt innersta att allt kommer bli exakt tvärtemot vad jag vill.
jag vet ju att nä äsch. jag ska sluta nu och sova och fortsätta mitt liv som halvsystematiserad, det har jag iallafall kontroll över.