motorväg till dig

förra veckans tankestorm dog ut lika snabbt som den drog in! och skönt är väl det.., det är inget jag önskar någon när obehagliga tankar och minnen mest bara pumpas in i huet i tid och otid, med jämna mellanrum.. nu är dom borta igen iallafall, ensamheten gör ju att en måste ta tag i sina hjärnspöken på ett annat sätt eftersom det ibland helt enkelt inte finns så mycket annat att göra!

det känns bra att äntligen ha parkerat det gamla där bak i hjärnan där det brukar vara, och hör hemma. jag var så himla liten då, så det är ju väldigt lustigt egentligen att det kan ha inverkan på mitt liv nuförtiden. fast jag skulle nog inte velat bespara lillmartin upplevelserna heller, dom gjorde ju mig till den jag är idag, som jag trivs med och som har det helt sjukt gött och fint här ute i skogen. snart med trozisten och kanske två små missar också.

mycket av allt

det här årets kretsloppskurs har knappt hunnit halvvägs men jag tänker och längtar redan till nästa års, och hoppas jag kommer in! det är precis just det här jag vill ha och göra just nu i livet, bo på landet, träffa nya trevliga människor i en lugna obygden och bara ha det jävligt fint helt enkelt. känns dock bisarrt att det kommer bo 15 (eller 16) helt nya personer härikring skolan om ett år och uppleva exakt (nåja) samma sak!

den gamla drömmen är på väg att gå i uppfyllelse också, jag och mia ska nog ta hand om två små kattungar...!!!

livskvalitet!

det är inte apati, och det är inte att jag inte vill orkar kan göra annat just nu. jag är helt enkelt sjukt jävla NÖJD med tillvaron här i skogen, nöjd med att strosa omkring hemma i stugan ensam ett par timmar om dagen, nöjd med att bo med världens bästa mia, nöjd med att kunna gå ner ett par meter till stranden och ta mig ett bad när jag vill, nöjd med att slira iväg till utedasset och sätta igång radion och frenetiskt försöka skruva in nåt lyssningsbart innan det är dags att resa sig igen,

nöjd med värmlandslugnet!